Sitter och lyssnar på Gyllene tiders nya skiva och får minnen från tider som flytt. 

 

Vem jag var och vem jag blivit. Jag slås också över trots allt hur mycket som är sig likt. Tyvärr mest bara de trpkiga sidorna. De sidor som ger mig ångest och som säger till mig att jag är sämre än alla andra. 

 

Jag kan bli så ruktansvärt arg på mig själv för att jag är lat. Jag kan riktigt förakta mig själv och på en gång går jag till min kropp och kastar skit på den. Jag förstår inte hur jag kan mata den med skit när jag vet vad det gör med min kropp. Jag blir uppriktigt sagt äcklad när jag ser mig i spegeln. Och jag vet att jag inte är tjock. Det är inte där skon klämmer utan det är mer det att huden är så förstörd. Av graviditeter och ungdomens bristningar. Det kan vara svårt föär någom som ser mig med kläder på att fröstå hur jag kan vara så hatisk mot mig själv men ni skulle bara veta. 

 

Jag vet också att varje gång vi talar illa till oss själva växer vår tro på att det är sant. I mitt fall är det ju sant men det är klart att jag inte vill fokusera på det. Jag försöker varje dag att fokusera på andra saker än den egna kroppen. tyvärr är jag innen i en period av sjukdomar vilket gjort att min träning blivit lidande och äcklet mot mig själv växt.

 

Min största önskan när det kommer till mig själv är att jag ska vakna upp utan ångest över kakan jag stoppade i mig igår eller den där extra ostskivan. Jag önksar också att ingen i min närhet drabbas av de här hemska tankarna, Om det är något jag lärt mig under livets gång är det att utmana ångesten. Jag ska aldrig bli slav under den igen. Det är ett som är säkert och därför känner jag mig extra ledsen nu när jag är tillbaka lite grann tänket.

Vi är så fega nuförtiden. Ensamma är vi också i en värld där facebook kontot svämmar över av vänner. Vänner ja. Har vi några att spendera en tråkig dag med? På riktigt alltså? Jag är ju rätt mycket vuxen nu, fru, mamma, hus, bialr och en massa räkningar och ansvar. Vännerna sen förr har blivit både färre men de som finns kvar är bättre. Men de är ju som saft färre. Alla är lika mycker allt annat än bara vän. Tiden räcker helt enkelt inte till. 

 

Själv har jag flyttat, inte från stan men till en annan del. Många av mina vänner lever det liv jag levde innan barn. Inget fel i det men då blir tiden ännu mindre för att ses. Samtidigt flyttade vi till ett ställer där vi inte känner någon. Något som inte stör min man men för mig som går hemma med andra barnen känner jag mig ensam. Helt och hållet ensam emellanåt. Ingen som vill göra mig sällskap på kvällarna när jag tar en promenad och ingen som kan ses bara en timme på en kaffe. Tills för några månades sedan. Jag raggade upp en mamma på dagis helt enkelt. Jag har spanat in henne en tid och förstått att hennes intressen gå i samma linje som mina. Så helt fräckt bad jag om en dejt. En dejt som visade sig mynna ut i så mycket som ibland fem träffar i veckan. Det är så härligt att träffa nya vänner och det kändes så bra i kroppen när jag vågade ta första steget. 

 

Att skaffa nya vänner är oerhört svårt men jag har lovar mig själv att inte alltid vara så kräsen och söka en bästa vän i alla. Jag tar människor för vad de är och njuter av de bitar som passar mig. Precis som jag hoppas att de njuter av mig på det sätt som passar de. 

 

Min önskan till er denna helg och nästkommande vecka är att om ni, precis som jag, känner er ensamma i ert "vuxna nya" liv, våga ta första steget. Kanske är grannen den nya väninnan du söker. 

För att få resultat av träning måste vi utmana oss själva och gå utanför vår comfort zon. Det gjorde jag i tisdags och än idag har jag ont i mukslerna. Främst i bröst då jag lastade på mer än jag någonson gjort på ett bodypump pass. 

 

Bodypump är ett bra komplement till övrig träning eftersom du får träna styrka, samtidigt som pulsen stiger och fettförbränningen ökar. Dina muskler blir uthålliga och ditt hjärta glad! 

 

I tisdags bjöd jag hit en likasinnande mamma och vi körde BP tillsammans. Efteråt åt vi en god lunch och umgicks innan det var dags att hämta hem våra andra barn. Här har vi ett ypperligt exempel på att få in träning. Varför måste all träning ske ensam eller varför måste alla besök innehålla fika? Varför inte träna tillsammans och samtidigt få kvalitets tid. När du sedan hämtar hem ditt barn från dagis är du klar och du har mer energi än annars!

 

exakt klockan 9:30 startade vi och en timme senare var vi svettiga men glada! Det är så härligt att veta att man ha träning i kroppen och en heö dag att se fram emot. När kvällen kommer behöver man inte dividera med sig själv om man borde eller inte borde träna. Det är klart och tvsoffan är helt klart välkommet då!

 

Idag vaknar jag 30 minuter senare än vanligt av att vår lille vill amma lite. Sovmorgon är min första tanke trots att klockan inte ens är 6. -16,5 visar tempen och jag konstaterar att det är rätt härligt att vara mammaledig en dag som denna. I samma stund jag kliver upp från den varma sängen och in på toa förändras sinnesstämmningen och jag får en uns av ångest. Jag borde verkligen inte ätit de där sista kexchokladen på kvällen till gårdagens förövrigt makabra Kalla fakta. Jävligt onödigt! Drar upp tröjan och möts av vad som för mig är en extra tjock mage. Ska jag väga mig? Ena djävulen säger ja, den andra ängeln som fortfarande efter 4 år är på upplärnign säger NEJ, du ska INTE väga den. Jag väljer trots allt, mot bättre vetande, att lyssna på den röda och ställer mig på vågen, 65,1 kg. Alltså 2 kg mer än sist. Jag säger till mig själv att du har inte varit på toa, du drack massa vatten igår och kolhydrater suger åt sig vätska. Hela försvarsmekanismen sätts in men ändå. Jag känner mig tjock mot bättre vetande. Det är nu jag måste göra ett aktivt val. Gräva ner mig, banta idag och må dåligt. Eller, skaka av mig känslan, äta en god frukost och omfokusera. Jag väljer det sista. Äter en näringsrik och god frukost, lagar lika bra och god frukost till mina barn och njuter av att vara en frisk mamma. 

 

Det är jag idag. Frisk, glad och jäkligt bra på alla sätt och vis men jag skulle ljuga om jag sa att alla dagar är lätta och att jag inte längre är slav under vågens lag. Jag vet ALLT om hur kroppen fungerar men på något sätt ibland, emellanåt, gäller det inte mig. Det är som om jag vore undantaget. Där vågen alltid är rättvis och korrekt. 

 

Idag är det 11 mars och från och med idag ska jag vara brutalt ärlig. Mot er och mot mig själv. Det här är ingen sida där allt är rosenskimrande men det är heller inte svart som natten. Det är verkligenheten för mig och för så många andra. Jag vill bjuda på mig själv. Ge tips och inspiraion och låta oss leva ett hälsosamt och sunt liv. Jag provar nya hälsotrender, försöker emellanåt strama till livsstilen och ibland testar jag helt åt andra hållet. Av intresse. Där måste ni tro mig. Jag är visserligen alltid en "nyklter" ätstörd men jag är fortfarande nyfiken på min kropp och skulle aldrig tillåta mig hamna där igen. Allt som händer på den här bloggen är friskt, det kan jag lova er. Och skulle det mot förmodan braka käpp rätt åt helvete är ni de första att få veta!